onsdag 25 februari 2009

Fettisdag igår

Egentligen har jag haft fetdagar hur länge som helst känns det som. Nu jäklar är det dags att komma tillbaka på gymmet. Efter tre veckors förkylning flåsar jag i backen upp till dagis, där kunde jag ha sprungit upp utan problem för fyra veckor sen! Men visst ska man unna sig lite gott ibland utan dåligt samvete, jag och sonen delade på en semla i går och det var mycket uppskattat. Sonen hade grädde över hela näsan, precis som det ska vara.

måndag 23 februari 2009

Ingen storfamiljslängtan här

Satt hemma och kollade på en dokumentär om familjer med 8-10 barn och det var med skräckblandad fascination vi följde deras vardag, påklädning, väckning osv. Här är vi två vuxna på ETT barn och det är ungefär vad vi klarar av. "Vi skulle aldrig klara fyra barn" konstaterade jag lungt till maken. "Nej, det är som med promille, tre kanske vi klarar av hjälpligt men vid fyra är man vanligtvis död", konstaterade han.

fredag 20 februari 2009

Världens sämsta morsa...

Det var jag i morse. Efter att som vanligt jagat sonen med allt från blöja till ytterkläder runt runt i huset tröttnade jag och satte honom på bänken i hallen. Detta resulterade givetvis i ett vansinnesutbrott där den lilla killen, helt röd i ansiktet, vevade med sina små nävar och slog och sparkade där han kom åt. Tillslut tröttnade jag rejält, plockade nappen ur munnen på honom och skickade iväg den genom köket. Sonen sa inte ett ord utan bara tittade storögt på sin mamma medan jag passade på att lirka på mössan och skorna. "Mamma är tokig" sa maken och skrattade. "Mamma tokig..." sa sonen och tittade undrande på mig. Jag fiskade fram en ny napp till sonen och gick sedan ut. Väl i bilen var allt som vanligt men sonen höll lite extra hårt i min hand när vi sa hej då, kanske hade han lite dåligt samvete över hur han behandlat sin mamma. Jag har i alla fall dåligt samvete över det där med nappen fortfarande :)

Bananflugor sjuka av parning

Det tar på krafterna att para sig för bananflugehonorna. När bananflugor parar sig så slås honornas gener på ungefär som vid en immunreaktion mot en sjukdom eller infektion. Det framgår av en studie vid Uppsala universitet som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Evolutionary Biology. Att det kostar för honorna att para sig beror på att konkurrensen mellan hannarna har lett till beteenden och anpassningar hos hannarna som är skadliga för honorna, exempelvis trakasserier under parningslek och giftiga proteiner i sädesvätskan. Resultaten är de hittills starkaste bevisen för att kostnaden för honor förmodligen är kopplad till kostnaden att starta en immunreaktion, det vill säga att hannar är som en "sjukdom" för honor. Något att tänka på :)

onsdag 18 februari 2009

Inget bad denna vecka

Vi brukar försöka hinna åka och bada på onsdagarna men vi hoppade över det ikväll, vi är fortfarande rätt så snoriga. Det ska bli spännande att bada med killen igen, det var ett bra tag sen vi var iväg nu. Han har nu börjat att uppmärksamma det där med att tjejer och killar ser olika ut. När vi duschade för någon kväll sedan så konstaterade han fundersamt att mamma inte hade någon snopp. "Det är för att mamma är en tjej, och Linde en kille" Svarade jag pedagogiskt. Han funderade lite över det där och kom sen på en bra lösning på problemet. "Måste köpa!" Undrar just vilka kommentarer han kommer att häva ur sig i omklädningsrummet, det kommer med all säkerhet att bli lite pinsamt oavsett vem av oss han får följa :)

tisdag 17 februari 2009

Backa mamma!

Jag får inte plats i min egen säng! Eftersom sonen varit hostig och snorig så har han fått sova i vår säng. Maken har fått flytta till soffan eftersom att 100 cm barn faktiskt tar upp större delen av 180 cm säng.
Det lilla utrymme som möjligen blir kvar delar jag och katten på. Eller rent tekniskt så ligger faktiskt katten på mig av utrymmesskäl. "Backa mamma!" gnäller sonen ynkligt fast jag redan balanserar ytterst på min kant. "Nähä, du får backa, jag ramlar i golv annars" förklarar jag varpå sonen motvilligt flyttar in ungefär en halv meter. Men innan jag hinner njuta av min nyvunna frihet så backar han upp sin lilla bak mot mig och lägger sig på diagonalen istället, som att det blev så mycket bättre plats då liksom. Sen kilar han in sina kalla små fötter i magen och börjar paddla omkring. Jag försöker att somna om trots de något obekväma omständigheterna och så upprepar vi samma procedur efter ett tag igen, "Backa mamma!!"... Hur kan en så liten kille ta så mycket plats? Imponerande.

Pengar, pengar...



I går slängde jag pengar omkring mig, bokstavligt talat alltså. Jag behövde ett gäng genrebilder till diverse ekonomiartiklar och maken fick rycka in och hjälpa till. Det har helt klart sina fördelar att vara gift med en fotograf. Undrar bara vad han ser för fördelar med mig? :)

Jag byggde lite olika högar och slängde lite pengar och vips så hade vi fått ihop 20 olika genrebilder. Perfekt, nu slipper jag bekymra mig för ekonomiartiklarna ett tag framöver. Nu behöver jag bara bekymra mig för alla andra artiklar, men det löser sig nog efter vägen. Jag har ju helt klart gift mig klokt!